The Last Jump.

Två år fick det bli.

Det är med glädje, frustration, tårar och svett som inläggen i denna blogg har skapats. 

Sergio Ramos har, utan sin vetskap, bjudit på underlag till bloggen i många år men har nu gått vidare. Nu är det dags för mig att följa hans fotspår. Förvisso är det just vad jag gjort, och nu står vi vid vägs ände Sergio och jag.

Att skriva den här bloggen har varit en enorm glädje som förmodligen gett mig mer än någon annan av mina typ 2 läsare.

Så vad passar inte bättre än att avsluta där vi började? Med pojken i guldbyxorna. På väg mot ny terräng. 

Tack Sergio Ramos för att du finns.
Tack till er.
Tack för mig.
Vamos!

These shoes are made for walking

Så här i sommartider hej hej är det viktigt att ta hand om fötterna och låta dem lufta ordentligt efter ett halvår instängda i vinterskor. En som såklart är mån om sina fötter är allar vår vän, Sergio Ramos...

Att Sergio Ramos har en fäbless för lustiga sandaler slår oss knappast som en nyhet.Vi har sett honom göra stan i sandalerna Jesus glömde och vandra ur flotta hotell-lobbys i stulna frottétofflor - men idag har Sergio ännu en gång lyckats överträffa sig själv. Idag verkar han ha slagit knut på sig själv och gjort något riktigt vågat, nämligen valt bekvämlighet före stil.
Det är inte varje dag unga människor aktivt väljer att se ut som en trött pensionär, eller snarare personalen på något valfritt pensionärsvänligt hotell på Gran Canaria?!
Och vad händer med de avklippta vita jeansen? Kom igen.
Hela den här katastrofen är förstås ackompanjerad av en slags hockeyfrisyr och snarare påminner om en yuccapalm.
Men i all sin gräslighet står han där ändå, vänligt och ståndaktigt, kanske i väntan på bättre tider - och straffsparkar?

New

Låt oss bara luta tillbaka för att njuta. Njuta av det faktum att Sergi Ramos i det gula skenet gått och blivit tocke! Då menar jag full on från hjässan till hakan, allt ackompanjerat till en plastig jacka och obligatorisktom min.

Need a break?

Känner du dig trött och redo för semester? Du är inte ensam...

Du gamla du fria...

Sveriges nationaldag till ära, vad passar då inte bättre än en hyllning till den Svenska flaggans ståtliga färger?

Nej, jag syftar inte på bakgrunden utan på Sergio Ramos utstyrsel som idag är så blå, så blå. Det är inte utan att man undrar om Sergio lystrat på denna bloggs kritik gällande allehanda snedsteg bland färg- och materialkombinationer. För idag verkar han tagit det säkra före det osäkra och helgarderat sig med blått. I skär rädsla för pressens haglande kritik har Sergio Ramos idag försökt sig på att matcha bakgrunden till varje pris - till och med håret matchar i sin förfärligt gula nyans!
Det glädjer mig att se Ramos wetlook i håret nå sin kulmen på detta event. Den oljiga känslan har förbytts till smör som matchas med någon gulbrunt rogue på kinderna. Det är ett under att Sergio inte lämnar en fettrand efter sig på marken där han vandrat, men kanske de osminkade, bleka, armarna hinner suga upp det drypande smöret på vägen ner längs kroppen?
Jag ställer mig plötsligt frågande till huruvida det här verkligen är en lämplig hyllning av Sverige och dessa flagga - kanske det här är en bild från en av de där dagarna då Spanien gav Sverige spö i fotboll?
Den trygghet jag kan finna i denna slafsiga röra är att Sergio omöjligen kan vara så genomtänkt elak. Elak köper jag (åtminstone på plan) - men genomtänkt?

Stop. Edit.

För att klargöra saker och ting: Det må inte vara Sergios fel att han är totalt sönder-retuscherad Till den grad att hyn plötsligt blir flammig och gränserna mellan vad som är kropp och vägg suddas ut. Det är såklart fotografens fel att det blev så här, men vi kan ju anta att Sergio Ramos haft en bricka i spelet när det kommer till dessa bilders slutresultat. I Sergios världs finns nämligen inget medelmåttigt, och det tackar vi honom för!

Stilresan

De hela började med en mycket (o)trevlig resa för många många år sedan, minns ni?

Från Prinsessan på ärten...

På väg till front row på PFW?

Freshman

Om Sergio Ramos hade haft MySpace hade det här varit hans profilbild.

Året var 2006, sajten hade ännu inte blivit utkonkurrerad av Facebook och framförallt myllrade den av en massa alternativa småkids som hängde i rör och hade startat egna band.
Självklart ville Sergio hänga med på tåget och så här blev resultatet.
Kort och gott, en förvuxen man fastkilad i ett litet färglagt rör som var avsett för barn. Man har försökt instruera Ramos att ha en avslappnad stil men hans skitnödiga min vittnar om annat. Det här är inte skönt och Sergio oroas redan över hur han ska kunna ta sig ut ur röret efteråt, paniken i hans ögon är fullkomligen bländande.
Faktum är, att Sergios fotbollskarriär kunde tagit slut där och då, i detta rör. Till denna bild hör en fotoserie som aldrig publicerats där man får bevittna hur förbipasserande fick hjälpas åt att baxa ut denna strandade val, men resten av bilderna hemligstämplades och Sergios karriärplaner på MySpace tystades ner och.
Däremot kan vi vara ganska säkra på att hans musik åtminstone hade låtit så här (notera gärna Sergios ghettomoves):

Ta av dig din truckerkeps!

Throw back Thursday

Jag vet att man inte ska rota allt för mycket bland gamla arkiv och oönskad skåpmat. Men, jag kunde bara inte låta bli...

Vad tänker Sergio Ramos när han ställde upp på det här? Och kanske framförallt, vad tänker han om det nu? Är han stolt?

Första bilden har någon typ utav etno-tema. Man tycks inte riktigt veta hur man ska definiera ordet "etno", men den vaga bilden räckte uppenbarligen för att slänga upp på denna bild. Här det vi en sarong, en ganska modern ring, pråliga halssmycken samt ett surfar-halsband. Allt kan (enligt beställaren av denna bild) förstås tolkas som etno, men för att inte riskera att stöta på missuppfattningar om vilket tema bilden har, så har man slängt in en - tadaa! - Palmkvist! Etno så det förslår!

Den andra bilden har ett annorlunda tema, och det lämnar inte mycket till fantasin! Man har stylat Sergio, men bara från halsen och neråt. Håret saknar vax och tycks inte ha drabbats av samma oljiga svettkavalkad som resten av kroppen. Vi ser förstås att Sergio tar hand om sin kropp väl och rakar den ofta. Jag förstår idén med fotbollsskorna, och jag förstår att Sergio Ramos är nöjd. Vad jag inte förstår är vad det där kompisarmbandet som man fick med Aftonbladet för hundra år sedan gör på Sergios handled? De må ha varit inne där och då när bilden togs, men vad är syftet med att ta en nakenbild och sedan ha en massa tingel-tangel på sig? Och varför har man inte bemödat sig med att styla hela Sergio?

Jag tycker lite synd om Ramos, då han på dessa två bilder, i ungdomens glada år, tycks ha kommit över de sämsta idékläckarna för tidningsuppslag någonsin. Troligtvis har de inte kvar jobbet. Något som däremot Sergio Ramos har!

Clap your hands and say yeah.

Så här i sentimentala tider skulle jag vilja uppmärksamma en man som åter har kommit in i bilden.

Han har florerat i bloggen vid ett tidigare tillfälle som går att hitta här.

Jag talar förstås om klappmannen. Det är inte var människa som har en accessoar i form av en människa, men Sergio, han gillar att slå på stort - något som förstås ska prisas i denna blogg!

Två sidor

Vi håller fortfarande på att återhämta oss från Sergio Ramos förmodade 30års-baluns och njuter av de två bilderna ovan under tiden. Här ser vi nämligen Sergio Ramos i två väldigt avslappnade positioner som ni också kan testa för att vila av bakfyllan. Du kan välja att luta dig tillbaka på ett osynligt ryggstöd eller kuta ryggen genom att vila handflatorna mot låren. Det viktiga är att du alltid luftar armhålorna - det tycks vara Sergios briljanta recept för att driva ut en elak bakfylla. Så sitt back and relax, Sergio Ramos style.

Grattis på 30års dagen Sergio Ramos!

Sankta...

Sankta Lucia eller Sankta Maria? Frågan är vart Sergio Ramos är på väg hän. Samtidigt som håret och glasögonen får mig och tänka på fjolårets Matrix-vibbar, har jag svårt och se att Sergio Ramos är benägen att kör på en särskilt stil mer än en gång. Han tycks trots allt byta hela sin garderob lika ofta som vanliga knegare byter strumpor?
Det finns så mycket som känns fel på denna bild, men det är framförallt håret jag hakar upp mig på. Är det uppsatt eller har Sergio lyckats ge ordet backslick en helt ny proportion? Med längder på håret som får den gemene schtekaren att sukta i avund kan det här kanske klassas som det fulaste backslicket någonsin. Många människor i Stockholm och Göteborg tycks vilja korsa stormande hav och skärseldar för denna utmärkelse, men det de kompenserar med solarium behöver inte Sergio Ramos göra - han har håret med sig. Eller som idag, mot sig?
För vilka är de två typerna som verkar gå med honom? Troligtvis rör det sig om förklädd personal på dårhuset som vilken sekund som helst kommer ta del av ett intervention som kommer leda till Sergio Ramos nuvarande korthåriga frisyr.
Egentligen ser de minst lika tvivelaktika ut som Sergio, men kanske de kan undslippa med orsaken att förklä sig för att smälta in? Idag väljar jag att tro på det här och tänker att de möjligen lyckades klippa av håret, för det kan icke varit detta hår som fick Pilar på fall!

Kexet.

Föreställ er den pinsamma tystnaden när det för de här två rejäla männen, efter ivriga visslingar och inviter, uppdagats att det var Sergio Ramos de försökte få på kroken?
Det fina här är att männen verkar lika nöjda trots vetskapen, åtminstone en av dem. Kvinna, man, who cares? More to love. En som inte ser lika bekväm ut dock är vår vän Sergio Ramos. Förmodligen var det efter just den här incidenten som han klippte håret.

The Pledge

Vi har nu anlänt i mars månad och precis som jag förutspådde så är Srgio Ramos i toppform! Vilka muskler! Och som han visar upp dem! Sergios egna kronjuveler. Man skulle kunna tro att han visar upp musklerna för andra men mer troligt är det att han försöker se sin egen spegelbild i glasrutan som breder ut sig precis vid nästippen. Det kan vara bristen på översikt som ligger till grund för hans nöjda blick. Men sen, vem hade inte varit nöjd i hans läge? Bra jobbat Sergio!

Be My Valentine.

Sergio Ramos må sakna klädsmak men när det kommer till val av män är hans smak helt och hållet oklanderlig. Puss Puss!

Doctor Jones?

I full galopp mot Safari-turen är Sergio. Med förväntan som kan liknas vid ett barn på väg till Disneyland susar han fram genom flygplatsen och lämnar andra resenärer utan chans att värja sig. Det är inte utan oro jag låter Sergio Ramos passera och få genomföra den här resan. Föreställ er denna man på en safari?
Ett scenario är att han utbrister tjut av glädje eller rädsla och på så vis skrämmer bort alla djur, därmed även förstör upplevelsen för samtliga resenärer.
Ett annatnscenario skulle vara att Sergio avviker från gruppen för att lätta på trycket och då kommer bort från gruppen. Sedan vandrar han runt i revervatet med snår i håret och jordfläckar på designer tröjan.
Ni förstår ju själva vilken katastrof det här bäddar för...

Ho Ho Ho

 Julen verkade komma sent i år men när den väl anlände så gjorde den det med besked!

Men inte för mannen till höger. För samtidigt som Sergio Ramos lägger av årets tomtegarv (med handen på kaggen och allt), tycks hans vän dragit årets nitlott i julklappslotteriet. Ty, i år fick han bara får den i brons helgjutna bilen - han som ville ha bilen som var uthuggen ur en enda enorm diamant.
Stackars fotbollspelare.

Lager than life

Jag älskar när Sergios utstyrslar bjuder på underlag till en god ordlek. Idag är en sådan dag.

Snön ligger tät i stora delar av Sverige, vi har svårt att anpassa oss efter detta plötsliga väderomslag som ägt rum i dessa trakter i flera hundra år innan vi började förstöra planeten och därmed förändra klimatet - vilket är ämnesstoff för en helt egen blogg. Men idag står vi alltså här, lamslagna av den plötsliga kylan som legat över oss i flera veckor och får våra mobiltafsande fingrar att frysa till is när vi försöker instagramma att vi vänta på bussen för att fiska sympatiröster.
En som visar sitt fulla stöd och lägger rösten på oss är Sergio Ramos.
Sergio har som bekant aldrig varit särskilt glad i kyla, något han demonstrerar på dagens event genom att klä sig i vad som ser ut att vara femton lager kläder. Stackarn ser ju ut som en baconfylld kalkon redo att serveras på tacksägelsedagen! Innanför kavajen tycks Sergio ha fyllt på med kläder till den grad att vi börjar sikta C-kupor över bröstkorgen. Han är så uppstoppad att en av de ynka två knapparna inte ens går att stänga (notera även att kavajen tycks vara designad med en inbyggd fylleknäppning?!). Förstår ni hur mycket han fryser? Men hänger Sergio läpp för det? Icke!
Så låt dig smittas av Sergio Ramos snövita leende och spring ut i snön, för det finns trots allt inget dåligt väder - bara dåliga kläder.

Vit månad?

Vi har haft gott om tid att justera oss inför det nya året, och med det kommer sedvanligt en rad nyårslöften. Det ska bantas, tränas och många passar även på att, efter jul- och nyårshelgerna ha en så kallad vit månad..,,

Som ni ser kan en vit månad angripas på flera olika sätt. Här strosar Sergio Ramos fram, fortfarande plufsig i ansiktet efter helgernas frosseri. På sig har han en vit kavaj av näst intill katastrofal modell. Den överdådiga kragen breder ut sig till den grad att axelvaddarna trycks undan och allt smälter samman till en tjurnacke, av tyg. Till råga på allt tycks inte Sergio ens kunna knäppa kavajen helt.
Jag kan känna sympatier för Sergios missnöje och panikartade blick över detta faktum. En hade själv valt mojitos varje dag till förmån för att slippa anledningar att bära detta fruktansvärda plagg. Sergio befinner sig dock i en annan sits - han förväntas vara fit så här långt efter festhelgerna.
Vi kan åtminstone trösta oss med att i mars månad, när nyårslöften tillhör svunna tider och gymmen åter ekar tomt, då kommer Sergio vara i bättre form än alla oss andra.

God fortsättning önskar jag och Sergio Ramos!
Det är snart dags att vakna ur juldvalan och ta sig an en ny modesäsong. Nya inlägg kommer inom kort, håll till godo med denna vackra bild som så väl fångar ett gammal klassiskt ansiktituttryck hos Sergio Ramos.